Våra åsikter
Som vänsterstudenter befinner vi oss i skärningspunkten mellan ideologi, vetenskap och politik. Att skaffa sig kunskaper, ta del av vetenskap och att lära sig att tänka kritiskt och självständigt är ett uttryckligt mål med den högre utbildningen. Detta gynnar inte bara den enskilde, utan också vår rörelse. För att förhålla sig till världen krävs kunskap om den, för att förändra den krävs kunskap om alternativen. Forskning och utbildning ska ha kunskapssökandet och strävandet mot sanning som mål, och på så vis ge verktyg för att kunna förbättra människors villkor. Kunskap kan också ha ideologiska funktioner, det vill säga rättfärdiga och naturalisera de härskandes maktintressen och den rådande ordningen genom förvridna perspektiv på den.
För mer utförlig information, läs:
VSF-Principprogram 2011
VSF-Stadgar 2011
VSF-Verksamhetsplan 2011
Utbildningspolistiskt-program
Organisatorisk handbok (Version 2012-02-15)
Ideologi
Ideologins roll är att leda bort vår blick från reella konflikter och motsättningar. Om inte ideologin förvrängde verkligheten och naturaliserade förtryck och ojämlikhet skulle vi ha mycket svårare att uthärda. Det är lätt att se tillbaka på historien och till exempel förvånas över hur folk kunde hållas kvar i livegenskap av gamla tiders för oss absurda föreställningar, men det är svårare att genomskåda de ideologiska slöjor som håller vår tankevärld i ett järngrepp idag. Mycket av det som genom historien gått under beteckningen vetenskap har haft en sådan ideologisk funktion, och har det inom många områden än idag. Vi måste urskilja de verkliga hindren för jämlikhet även i vår egen tid. Att se att samhället inte måste fungera som det gör idag är avgörande för varje progressiv rörelse och för varje grundläggande politisk förändring.
Vetenskap
Grunden för kunskapssökande står att finna i praktiska erfarenheter och problem. Vem som ställer frågorna och i vilket sammanhang de ställs ger ofta ledtrådar till svaren. Det råder en klyfta mellan den faktiska verkligheten och våra föreställningar om den, eftersom den uppfattas av det mänskliga medvetandet och filtreras av språk, begrepp och teorier. All kunskap vilar på en bestämd grund av förförståelse och underliggande idéer om hur världen är beskaffad. Teorier och tankesystem är verktyg för vårt tänkande, men som sådana påverkar och begränsar de med nödvändighet vilka frågor som ställs och hur de besvaras. Under kapitalismen tenderar till exempel de främsta kunskapsproblemen att förflyttas från mänskliga behov till kapitalackumulation, från demokrati till varuproduktion och marknadsföring.
Vetenskap är inte, och kan inte vara, värderingsfri. Att det råder en fri debatt mellan olika perspektiv och teorier inom akademin är en absolut förutsättning för vetenskapens framsteg. Inom alla vetenskaper som på det minsta sätt har samhälleliga beröringspunkter är de inomvetenskapliga debatterna och striderna dock också ofta uppblandade med politiska strider. Även inom vetenskapen pågår en ständig klasskamp, som ibland förs i det tysta och ibland blossar upp. Olika teorier tjänar olika politiska syften och grupper olika väl. Som student innebär det att man bättre kan navigera, förhålla sig och ta ställning om man förstår detta. Det innebär också att vi tillsammans, utrustade med rätt verktyg, medvetet kan ta del i striderna på den sida vi väljer, istället för att passivt absorbera den för tillfället rådande hegemonin. Ett studentförbund har därför en särskild roll att spela i denna kamp, som i sista hand är en utpost av en ständig samhällelig kamp om hegemoni.
Politik
Att den kunskap som produceras inom akademin ofta bär på värderingar eller ger uttryck för olika sociala positioner, innebär inte att all kunskap är relativ och att det hela kan reduceras till en fråga om olika perspektiv eller politiska ståndpunkter. Absoluta sanningar, i betydelsen något en gång för alla bevisat och obestridligt, är ouppnåeliga. Däremot bör sökandet efter kunskap alltid sträva mot en alltmer fullständig förståelse av verkligheten. I en verklighet som präglas av ojämlikhet måste det perspektiv som tar med detta i sin bild också ge en fullständigare kunskap, vilket gör att perspektiv som negligerar denna ojämlikhet tenderar att utgöra sämre vetenskap. Därför ger progressiva teorier och ståndpunkter inte sällan en sannare bild av verkligheten, och innebär då bättre och mer användbar vetenskap.
Vår rörelse behöver ständigt utveckla, pröva och debattera sin teori. Inom eller i anslutning till akademin produceras många mer eller mindre värdefulla idéer som vi måste komma i kontakt med och utsätta för prövning och kritik. Akademiker med förankring i arbetarrörelsen är avgörande för forskning som gynnar arbetarklassen. Det är också nödvändigt för vänsterns möjligheter att bygga sin politik på progressiv forskning, forskning som inte bevarar det rådande samhället. Vänstern behöver akademiska impulser för utvecklandet av politiska ståndpunkter, taktiska överväganden och dagspolitiska krav, men akademin behöver också rörelsen. Progressiv forskning behöver drivkrafter, frågeställningar och ståndpunkter utifrån.
