En högskola för alla… som har råd

18 februari, 2016

Mer än 400 000 personer studerar på hel- eller deltid vid en svensk högskola idag.[1] Men möjligheterna till heltidsstudier är inte vad de borde vara för ett land som aspirerar på att kallas en kunskapsnation med fri utbildning för alla.

Varje år släpper Sveriges förenade studentkårer, SFS, en studentbudget som beräknar en students genomsnittliga utgifter i förhållande til studiemedlet. Årets studentbudget, som släpptes den 18 februari, visar att en student som försörjer sig på studiemedel går back med 202 kronor varje månad.[2] Och då har man ändå inte tagit med t.ex. läkarkostnader och andra oförutsedda utgifter i budgeten. Jämfört med de senaste årens studentbudgetar så går ekonom ihop bättre i år än den gjort på länge – men detta beror på att lånedelen av studiemedlet har höjts.

Idag består studiemedlet för fyra veckors heltidsstudier av ett lån på 7088 kronor och ett bidrag på 2816 kronor. Lånedelen utgör alltså 72 % av studiemedlet, eller snudd på tre fjärdelar. Det innebär att en student lånar 35 000 per termin, 200 000 för en kandidatexamen och 350 000 för en masterexamen.

När den borgerliga regeringen under våren 2014 lade ett förslag om att sänka bidragsdelen i studiemedlet och höja lånedelen möttes de av massiv kritik och protsester, och fick till slut backa från förslaget.[3] Kritikerna lyfte då det problematiska i att man i allt större utsträckning ska behöva skuldsätta sig för att få en högskoleutbildning. Efter det tycks debatten om skuldsättning för svenska studenter ha dött ut – trots att lånedelen i studiemedlet sedan dess har höjts och alltså utgör en större del av det totala studiemedlet. Trots gynnsamma lånevillkor för studielånen och med möjlighet till avskrivning för synnerliga skäl, så är det långt ifrån alla som vill eller kan skuldsätta sig med hundratusentals kronor för en utbildning.

Och trots en allt större skuldsättning för den enskilda studenten, så går studentbudgeten inte ihop. Vem har egentligen råd att vara student? En grupp som har råd att studera är de som arbetar vid sidan av sina heltidsstudier. Att extraarbete blir en förutsättning för heltidsstudier är dock varken bra för utbildningskvalitén eller förutsättningarna att klara av studierna. Om normen är att arbeta trots heltidsstudier, kommer dessa studier i praktiken inte att vara heltidsstudier. Och om heltidsstudier kräver arbete vid sidan om, så kommer detta framför allt at gå ut över de studenter som har svårt att klara av sina studier. Exempel på vilka som har svårt att klara av sina studier i dagsläget är studenter från studieovana hem, studenter från icke svensktalande hem och studenter med olika typer av funktionsnedsättningar.

En annan grupp som har råd att studera på heltid är den grupp som får ekonomisk hjälp, till exempel från sina föräldrar. Det kan vara i form av ekonomiska bidrag eller hjälp med att skaffa och betala för boende. En tredje grupp som har råd att studera är den som har sparat kapital att ta av.

Ekonomiska förutsättningar och ekonomisk bakgrund påverkar alltså i hög gard människors förutsättningar att studera vid en svensk högskola. Socioekonomisk bakgrund är en viktig faktor för vilka som skaffar en högre utbildning i Sverige. Utöver ekonomiska faktorer så är det kulturella kapitalet också att ta i beaktande. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) konstaterar i sin årsrapport för 2015 att:

”Ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer sannolikt är det att en person börjar studera i högskolan. Bland dem som föddes 1988 och hade en förälder med minst treårig högskoleutbildning hade 70 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Om föräldrarna hade en treårig gymnasieutbildning var motsvarande andel 40 procent. Det var alltså nästan dubbelt så vanligt att påbörja en högskoleutbildning om föräldrarna hade en högskoleutbildning. Det har inte skett någon förändring av sambandet mellan social bakgrund och övergången till högskolan under den senaste tioårsperioden. Vi kan alltså konstatera att den sociala snedrekryteringen till högskolan består.”[4]

 

Studiemedlet ska täcka levnadskostnader under studierna. Högskolestudier i Sverige är trots allt kostnadsfria. Eller är de det? I SFS studentbudget utgör posten studiematerial en kostnad på 810 kronor i månaden. Framför allt kurslittertur kan innebära en stor kostnad för den ensklida studenten, och är obligatorisk för att delta i undervisningen. Det är inte långsökt att påstå att kostnaderna för kurslitteratur är en studieavgift, trots att vi påstår oss ha en avgiftsfri utbildning i Sverige.

Bortsett från kostnader för kurslittertur så är det avgiftsfritt att studera i Sverige: men sedan 2011 är det inte det för den som kommer från ett land utanför EU/EES. Efter att studieavgifterna för utländska studenter infördes, infördes även en separat antagningskvot för betalande studenter, med förevändningen att det skulle underlätta administrationen för lärosätena. Sedan dess har andelen betalande studenter blivit större, samtidigt som de totala utbildningsplatserna har minskat.[5] Inte bara har vi satt en prislapp på högre utbildning för utländska studenter; vi har dessutom börjat låta betalande studenter konkurrera med de som inte batalar om utbildningsplatserna.

Min slutsats är: nej, alla har inte samma tillgång till högre utbildning i Sverige. Det finns mycket som behöver ändras och förbättras i den svenska högskolepolitiken, men här kommer några förslag på vägen:

 

  • Inför studielön istället för studielån. Tvinga inte männsikor att skuldsätta sig för hela livet för att få en högskoleutbildning. Summan måste dessutom räcka för en rimlig levandsstandard.
  • Inför fri kurslitteratur. Gör den obligatoriska kurslitteraturen tillgänglig digitalt och/eller se till att den finns tillgänglig i klassupprättningar på lärosätenas bibliotek.
  • Ta bort studieavgifterna för utomeuropeiska studenter.

 

Micaela Kedhammar

Styrelseledamot i Vänsterns Studentförbund

 

[1] Universitet och högskolor – årsrapport 2015, Universitetskanslersämbetet

[2] http://sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2016.pdf

[3] http://www.svd.se/regeringen-angrar-sig-om-sankt-studiebidrag

[4] Universitet och högskolor – årsrapport 2015, Universitetskanslersämbetet, s. 8

[5] Ibid, s. 9

Filed under: Okategoriserade

Kommentera

(måste anges)

(måste anges), (Hidden)

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

TrackBack URL  |  RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.


Bli medlem

Är du intresserad av att bli medlem eller få mer information? Läs mer om att bli medlem !

Adress

Vänsterns studentförbund
Kungsgatan 84
Box 12660
112 93 Stockholm

Bankgiro

Bankgironummer: 772-1202

Sommarkurs

Varje sommar ordnar VSF en studiemedelsberättigad sommarkurs i samarbete med Kvarnby folkhögskola. Läs mer på Sommarkursen!

Vår egen tidning Pergite

Har en egen hemsida som du hittar här

Senaste inläggen

Arkiv

Våra vänner